Barnakuten

Tisdag 22 April, 2014 - 07:09
Vår kväll blev verkligen inte som planerat igår. Efter vi kom hem från svärmor och svärfar började Liaz gallskrika igen som han gjorde för två dagar sen. Denna gången gick det inte alls att få tyst på honom. Och nu förstod vi att där va/är något som är fel. Åker upp till barnakuten så han blir undersökt. Inga infektioner och urinen va bra som tur va. Magen har varit spänd på han och när dem kollade avföringen va där luft som kom ut då oxå som legat :-(
Men i alla fall så lyckas han lugna ner sig efter maten. Men efter han ätit så tar de 15-20 sen va de dax igen med gallskriket. Så vi/dem misstänker att han är mjölkallergiker. Så nu får jag så länge jag ammar inte äta någonting med mjölk!! Hur ska detta gå hehe men helt klart värt de om de hjälper honom sen har han fått recept nu på special ersättning. Så hoppas nu verkligen detta hjälper. Hur jobbigt det än är att höra han skrika så, så blir man så ledsen för man inte kan göra något. Både jag och Tobbe va helt knäckta igår. Som tur va följde Liaz farmor med som ett stöd för oss och lastade av oss rätt bra när vi behövde en paus. Otroligt tacksam och glad för det. 

Det va nog den jobbigaste dagen igår. Inte ens förlossningen va så jobbig! Att se sitt barn ha så ont gör riktigt ont i sig själv. Han har ju börjat med dessa skrikperioder för inte så längesen men vi har ju trott att de va för han va övertrött. Inte förräns igår förstod vi att de va något som inte stämde. 

Så nu har vårt lilla hjärta haft sitt första sjukhus besök. Lyckades långt om länge få han till att somna efter vår långa tur i bilen. Han somnar ju alltid i bilen. Fick handlat hem snabbmat eftersom vi inte ätit på hela dagen sen la vi allihopa oss i soffan och där sov vi alla 3 tills Liaz vaknade igen. Vilket va vid 3 inatt. Och då va han den glada som man känner igen. Han fick mat och somna direkt. Vakna nu vid halv 6 för mer mat och han slockna efter 30 min så nu sover alla här utom jag som ligger i sängen och bara tar de lugnt. Njuter av den nya dagen och hoppas vi aldrig behöver uppleva en sån dag till som igår. 

Min fina lilla prins! Jobbigt att se dig så ledsen och med den smärtan. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: