Allting började under lördags förmiddagen. Jag kände mig väldigt konstig i magen och hade någon mensliknande smärta som kom och gick men inget som jag brydde mig om eftersom jag haft mycket förvärkar. Jag och Tobbe bestämde oss för att sticka hem till svärmor och svärfar på kaffe. När vi kommer dit beger jag och svärmor oss till öob för att kolla in den nya butiken. Kände att de va jobbigt att gå där inne men vi tog de lugnt. När vi kommer till svärmors parkering och ska bege oss upp till henne så får jag ställa mig typ dubbelvikt för de kom en jäkla smärta i magen. Lite nojig blev man. Satt uppe hos dem en liten stund innan jag kände att nu klarar jag inte mer. För denna knip smärta fortsatte. Kommer hem lägger mig och lyckas sova i 3 timmar och tur va väl de för de va sista sömnen för mig.

För sen började allt smått. Det började komma oregelbundna värkar. Kände av de minst 2 gånger var 30:e min. Lyckades få i mig mat och sen låg jag och hade ont hela kvällen. Inget som jag började klocka eftersom de inte va så ofta. 

Vid 22 tiden blir den lite kraftigare och då har de ökat så jag känner av de mellan 5-15 min mellanrum. Går på toa och upptäcker blod. Så kände att de va dax att ringa förlossningen för att typ förbereda. Dem tyckte jag skulle ta panodil och försöka vila så mycket som möjligt. Jag fortsätter kämpa på här hemma och lyckas somna 02:00. Vaknar igen 02:30 av en rejäl smärta. Denna smärta gick de inte att sova på och den fortsatte mellan 3-5 mellanrum. De va den hemskaste smärta jag varit med om. Ringer förlossningen och dem tycker jag ska fortsätta kämpa på här hemma lite till. 

Vid 06:00 tiden klarar jag inte va hemma längre. Fick panik av att gå här hemma med denna smärta. Dock skötte jag de rätt bra och försökte hela tiden andas mig igenom smärtan. 

Jag ringer då förlossningen vid 6 och då förklarar att jag fixar inte detta mer. Då tycker hon att jag ska få i mig frukost och sen komma in för dem skulle ändå ha skiftbyte. Så jag förbereder Therese och sinding eftersom sunding ska köra in oss. Fick i mig 2 mackor sen kom sunding och hämta upp oss. Minns knappt bilresan. Han gasa på som tusan och jag satt och kämpa i bilen. Han släpper av oss och vi kommer upp direkt till förlossningen där vi möts upp i hissen av två st som jobbar där som försöker hjälpa mig medan jag vänta på dem som ska ha hand om mig. Kommer in i förlossningsrummet där dem gör ett ctg i 20 min och sen skulle dem då kolla hur öppen jag va. Där konstaterades det att jag va öppen 3 cm. De första jag säger är snälla skicka inte hem mig för jag trodde de va 4 cm som va för man skulle blir inskriven.  Men hon sa de att de e klart du inte ska hem. Du kommer bli inskriven nu :)

Så 06:48 blir jag inskriven. Får lägga mig i ett bad och jag sa till sköterskan då att jg egentligen hatar att bada så hon säger då till mig att försöka ligga där minst en timme. Så dem duka upp med dricka och satte igång lugnande musik och så räkna jag ner tiden i badet. Låg där exakt en timme så de tyckte hon va lite roligt men bra att jag stod ut. Kommer in på rummet gör ett nytt ctg i 20 min sen konstaterades de att jag va öppen 5 cm så de va riktigt bra sa dem. Det gick undan. Dem kom in med pilatesboll till mig och starta nu upp lustgasen på lägsta nivån. Så sitter och kämpar med både bollen och lustgasen och Tobbe masserar ryggen. Kan ju säga att pilatesbollen va riktigt skön trodde inte de skulle va så skönt att sitta på den. Men i alla fall 2 timmar senare kl 11 då görs ett nytt ctg och kollar igen hur öppen jag är. Då va jag öppen 7 cm. Över lycklig blev jag för de gick så snabbt och nu va de snart över (trodde jag) värkarna blir starkare och jag vet inte vart jag ska bli av. Fortsätter med pilatesbollen och lustgasen höjs lite grann. Tog den hela tiden stegvis med tanke på jag inte ville ha något annat hjälpmedel och Eda får jag inte ta pga min rygg. 12:30 orkar jag inte mer och ringer in sköterskan igen. Hon gör ett nytt ctg och kollar igen om jag öppnat mig. Nu har allting stannat upp. Fortfarande 7 cm och nu får jag panik. Hon bestämmer sig för att ta vattnet på mig för att se om jag börjar öppna mig igen. Så hon tar hål och jäklar va de rinner. Hela jag blir blöt. Värkarna blir nu mycket starkare och lustgasen höjs. Vid 13:30 tiden vill jag inte mer för de gör så himla ont så hon kommer in kollar ctg och medan ctg:n är igång så gör dem skiftbyte. Så dem två nya sköterskorna kommer in och presenterar sig och sen kollar om jag öppnat mig. Fortfarande 7, börjar närma mig 8. Men inte så mycket skillnad.

Nu gör allt mycket ondare och ryggen känns som den ska gå i sönder på mig. Så hon frågar om jag vill ha akupunktur eller kvaddlar. Vi bestämmer då för kvaddlar och fy tusan va de gjorde ont men de hjälpte lite grann och lustgasen höjdes lite till. Det skönaste nu är att de e tomt på förlossningen så hon har ju bara mig den sköterskan så hon sitter kvar med mig och hjälper mig igenom allt. Hon masserar mig medan Tobbe hjälper mig på andra sidan med lustgas och dricka. Vid 15 tiden görs nytt ctg och dem kollar igen och inget nytt har hänt med öppningen. Nu får jag riktig panik. Nu vill jag inte alls mer. Lustgasen höjs på Max och hon går in och hjälper mig att öppna mig. Och där gick de undan sen. Hon fortsätter massera mig och jag minns inte så mycket mer va Tobbe gör men dem två samtalar och hjälper mig medan jag nu är helt borta av lustgasen. 16:21 börjar mina krystvärkar. Äntligen börjar där hända något. Så nu försöker vi hitta en ställning som passar mig bäst. Jag hade väldigt svårt för att hitta en ställning som passa mig då energin va nästan helt borta nu. Ingen mat i kroppen och ingen sömn så inte så konstigt. Vi bestämmer oss för att köra Gyn ställningen och ha typ dragkamp. Så hon tar fram ett lakan. Knyter en stor knut så jag håller vid knuten och hon håller på andra sidan så när värken kommer så ska vi då dra. Funkade riktigt bra tills huvudet då va på väg ut. Nu gjorde de riktigt ont. Men jäklar va jag kämpa och skrek. Tog i för kung och fosterland. Kändes som de aldrig hände något. Varje krystvärk va typ  gånger 3 innan paus. Men när jag närmar mig slutet så krystar jag då som sagt 3 gånger så hör jag bara sköterskan. Ta nu i en gång till. Så jag struntar i pausen och tar i ordentligt. Jag känner hur hela magen bara sjunker in och rätt som de e har jag ett barn på magen som skriker. Jag blir helt chockad och vet inte vart jag ska bli av. Jag trodde aldrig de hände något där nere och vips va han i famnen. Medan han ligger i famnen så klipper Tobbe navelsträngen. 

Behövde bara 2 stygn så skötte allt jätte bra enligt sköterskan. Lustgasen blev min bästavän och den hjälpte mig mycket mot slutet. Tobbe va helt fantastiskt under förlossningen. Jag trodde aldrig han skulle va så stark och klara de så bra som han gjorde. Han va helt fantastisk och både han och jag fixade detta tillsammans. Vi va ett team på förlossningen. Nu är vi äntligen en familj och vår kärlek har bara blivit starkare. 

Bilderna under förlossningen väljer vi att behålla själva. :)